När vi svettas andas vår hud och den ökade pulsen ger oss högre svettproduktion eftersom kroppen strävar efter att återställa kroppens normal temperatur. Svettas gör vi även av nervositet, stress och starka kryddor. Alla svettas vi, oavsett om det syns eller luktar. Det är de ekkrina svettkörtlarna som styr kroppens temperatur och de apokrina körtlarna som reglerar svett från områden som armhålor, ljumskar och underliv. De flesta svettkörtlarna sitter på handflator och fotsulor. Svett består av vatten med små mängder salter, ammoniak, mjölksyra och urinämne. Starka, inte alltid så angenäma, dofter uppstår när svetten bryts ner av de bakterier som finns på huden.
Hyperhidros är långt från normal svettning. Termen syftar på ett ärftligt neurologiskt sjukdomstillstånd som innebär kraftiga svettningar. Tvärtemot vad man kunde tro så har de som lider av hyperhidros inte fler svettkörtlar än andra, bara ökad känslighet för yttre stimuli med ökad nervsignalering som följd. Signalerna mellan huden och hypotalamus ger starkare reaktioner än nödvändigt. Svettkörtlarna luras att producera mer svett än vad som är normalt. Primär hyperhidros är ett relativt ovanligt sjukdomstillstånd som drabbar 3 % av befolkningen. I Sverige betyder det ungefär en halv miljon personer och det är ju inget obetydligt antal individer!
Hyperhidros ses inte alltid som en sjukdom
Alltför många av de som lider av hyperhidros kan dessvärre berätta om att de blivit avfärdade vid de första kontakterna med sjukvården. Om en sjukdom inte är så vanlig, kan det hända att det tar tid att få rätt diagnos. Det gäller att stå på sig och om möjligt vara påläst vid kontakten med läkare. Det är viktigt att vården tar patienters problem på allvar, speciellt som obehandlad hyperhidros är ett allvarligt handikapp för den som drabbas. Även om hyperhidros är ofarligt är den nedsatta livskvalitet som hyperhidros orsakar jämförbar med svåra kroniska sjukdomar som psoriasis, ledgångsreumatism och multipel skleros.
Överdriven svettning drabbar män och kvinnor i lika stor grad och kan debutera i barndomen, under tonåren eller i vuxen ålder.
Sekundär hyperhidros betyder att orsaken till svettningarna är underliggande. Det kan då vara symtom på hjärt- och kärlsjukdomar, alkoholkonsumtion, social ångest, läkemedelsbiverkningar, infektioner och vissa typer av cancer. Det är av stor betydelse att läkarna utesluter sekundära orsaker till hyperhidros, innan eventuell behandling sätts in.
Hur behandlas hyperhidros?
Behandling ges med botulinumtoxin och utförs av specialutbildade sjuksköterskor. Botulinumtoxin motsvarande en vattendroppe sprutas in i huden på ställen där symtom uppträder. Antal injektioner anpassas till hudområdet. Man låter bedöva händer och fötter utan att söva ner patienten. När behandlingen är klar, går bedövningen bort och efter en stunds vila kan patienten gå hem. Armhålan behöver vanligtvis inte bedövas.
Hand/fot-behandlingen tar ca 1,5 timme och behandling av armhålor ca 20–30 minuter. Botulinumtoxin blockerar nervens impulser till nervens ändar och svettkörtlar, så att man slutar svettas. Efter mellan 2–9 månader behöver behandlingen förnyas. Den går att ta 1–2 gånger per år.
Botulinumtoxin har få biverkningar. Alla kan få behandlingen bortsett från gravida eller ammande kvinnor. För patienter som till följd av besvärande svettning isolerat sig socialt, tackat nej till arbeten och inte vågat inleda förhållanden är medicinsk behandling en enorm lättnad och början på ett nytt liv.